”Det var frontgestalterna i Förbundet för fysisk fostran som under 1910-talet propagerade för att man skulle uppföra enkla små hus i naturen, så kallade sportstugor. Där kunde man lätt byta det hektiska livet i storstaden mot ett enkelt leverne i friska luften. Stugan skulle vara inredd med värmekälla så att den även kunde användas vintertid. Den skulle vara liten och billig att uppföra, och livet där skulle levas enkelt. Sportstugornas inträde i historien hängde också samman med det hurtiga sundhetsideal som då rådde. Man skulle vara aktiv under sin lediga tid, andas frisk luft och stärkas av den hälsobringande solen.
Texten ovan är delvis hämtad från Västarvets skrift: Fritidshuset – Kulturarv och välfärdssymbol
De första sportstugorna uppfördes i Stockholms skärgård under 1910-talet i tidsenlig nationalromantisk anda. Modet spreds sedan från Stockholm ut över landet under 1910- och 20-talet. Betydelsefullt för spridningen till Västsverige var förmodligen att Stig Milles, en av de drivande huvudpersonerna inom Förbundet för Fysisk Fostran, uppförde en stuga vid Nedsjön i Hindås i början av 1920-talet. Denna blev sedan Sköldmöns sportstuga.”
Mer om sportstugor i Härryda kommuns skrift:
Bocköhalvön i Hindås – Kulturhistorisk bebyggelse- inventering
Brigitte Ranniger har skrivit om sportstugor: https://www.bridget.se/sportstugorna-i-hindas/
Läs mer i en broschyr från 1929